Inblickar i ett rörligt medielandskap
Här samlar vi det senaste inom OOH, DOOH och prDOOH, från nya format och kampanjidéer till trender, mätningar och branschevent. Med städerna som plattform delar vi perspektiv och kunskap som hjälper dig att skapa kommunikation som märks, syns och gör skillnad, på riktigt.
Välkommen till vår samlingsplats för nyheter, insikter och event. Här delar vi aktuella spaningar, analyser och inspiration från vårt nätverk i Sverige och världen. Oavsett om du jobbar med strategi, kreativitet eller medieköp hittar du innehåll som ger perspektiv och nya idéer.
Nu påbörjas ett omfattande arbete med att modernisera informations- och kommersiella ytor på flera av Stockholms mest trafikerade tunnelbane- och pendeltågsstationer. Arbetet är en del av en långsiktig uppgradering av kollektivtrafikens infrastruktur och kommer att pågå successivt fram till i höst.
Satsningen innebär att äldre analoga ytor ersätts med ny digital teknik i samarbete med JCDecaux, vilket möjliggör snabbare och mer flexibel kommunikation. De nya ytorna kommer att generera stora intäkter varje år till SL vilket bidrar till finansieringen av kollektivtrafiken. Den digitala infrastrukturen ger dessutom SL större flexibilitet att snabbt nå resenärer med trafikinformation vid störningar eller annan viktig samhällsinformation.
– För oss handlar det här om att utveckla en fungerande och flexibel infrastruktur till kollektivtrafiken, där olika behov behöver samspela över tid. De här ytorna är i grunden kommersiella, men de är också en viktig del av hur vi kan nå ut med information till resenärer när det verkligen behövs, till exempel vid störningar eller andra händelser i trafiken. Samtidigt innebär satsningen att vi genererar betydligt större intäkter till SL än vad vi gör idag, omkring 600 miljoner kronor per år. Det är en viktig del i att utveckla och finansiera kollektivtrafiken i Stockholm, säger Suss Forssman Thullberg, kommunikationschef på Trafikförvaltningen.
Installationerna kommer att genomföras nattetid och en station i taget, med hänsyn till resenärer och arbetsmiljö. Totalt omfattar moderniseringen 12 tunnelbanestationer och två pendeltågsstationer, där befintliga analoga ytor ersätts av betydligt färre men större digitala format.
-Vi lägger omfattande investeringar i tunnelbanemiljön som kommer att höja det visuella intrycket och förflytta Stockholms tunnelbanemiljö in i samtiden. Genom att gå från många mindre analoga ytor till färre, mer avancerade digitala format skapar vi både bättre upplevelser och högre kvalitet i kommunikationen, säger Magnus Heljeberg, vd på JCDecaux Sverige.
Som en del av moderniseringen samarbetar JCDecaux med Kulturhuset Stadsteatern för att under sommaren använda de nya digitala ytorna till kulturinnehåll. Satsningen innebär att Kulturhuset Stadsteatern får möjlighet att nå ut brett med sina aktiviteter och föreställningar utan kostnad med syfte att nå fler stockholmare och resenärer i deras vardag.
– Vi är väldigt glada att få möjlighet att visa upp Kulturhuset Stadsteaterns fantastiska verksamhet i Stockholms tunnelbanestationer och hoppas att ännu fler ska bli inspirerade och lockade att ta del av kulturupplevelser, säger Malin Dahlberg, VD på Kulturhuset Stadsteatern.
Utbyggnaden sker stegvis på en station i taget och beräknas vara färdigställd under sensommaren.
Fakta
Följande stationer moderniseras:
T-Centralen (t-bana + citybana)
Slussen
Medborgarplatsen
Skanstull
Gamla Stan
Gullmarsplan
Hötorget
Östermalmstorg
Rådmansgatan
S:t Eriksplan
Fridhemsplan
Odenplan (t-bana + citybana)
Om SL
Varje dag reser närmare 800 000 resenärer med SL.
SL har det övergripande ansvaret för att alla som bor i eller besöker Stockholms län ska ha tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. SL bedriver trafik med bussar, tunnelbana, pendeltåg, lokalbanor och pendelbåtar i hela Stockholms län. Varje dag, dygnet runt, ser vi till att Stockholmsregionen rör på sig.
Om JCDecaux
JCDecaux Sverige är en del av den globala JCDecaux-koncernen och erbjuder ett nätverk av utomhusytor i landets största städer. JCDecaux är världsledande inom design, installation och underhåll av gatumöbler och samarbetar med städer över hela världen för att förbättra den offentliga miljön. Genom en innovativ affärsmodell tillhandahåller JCDecaux viktig infrastruktur, såsom väderskydd, smarta stadsinformationstavlor och helautomatiska toaletter. Med fokus på estetik, hållbarhet, säkerhet och digital innovation bidrar JCDecaux till framtidens levande och tillgängliga stadsmiljöer.
Om Kulturhuset Stadsteatern
Kulturhuset Stadsteatern ska vara en angelägenhet för alla stockholmare med yttrandefrihet och den konstnärliga friheten som grund. Kulturhuset Stadsteatern finns vid Sergels torg, i Skärholmen, Vällingby och Husby samt sommartid i parker och torg runt om i hela Stockholm med Parkteatern. Under hela året erbjuds ett brett utbud av föreställningar, konserter, utställningar, samtal och skapa-själv-aktiviteter, liksom fyra unika bibliotek för alla åldrar. Med 2,5 miljoner besökare om året är Kulturhuset Stadsteatern en av Sveriges mest välbesökta kulturinstitutioner.
Högsommarvärme, stundande semester och VM-feber. Stan är tapetserad med blågula kampanjer 💙💛⚽. Innan ni stänger igen datorn för sommaren bjuder vi på en intressant insikt när det gäller just färger i marknadsföring och en intervju med ett varumärke som gått mot strömmen.
Istället för att jaga “rätt” färg enligt förenklade färgpsykologiska sanningar behöver marknadsförare ibland tänka (tvärt)om. Vissa analyser kring färg har med tiden blivit närmast normer, till exempel att “blått signalerar tilltro”. Modern forskning har idag slagit fast att det blir alltför förenklat att tro att färgen i sig är det som avgör ditt varumärkes upplevda trovärdighet. För om den bransch du verkar i redan drunknar i blått, vilket till exempel finanssektorn i hög grad gör, är det mer strategiskt träffsäkert att kliva in med en annan distinkt färg än att skapa ytterligare en blå kampanj.
Rätt fråga är därför inte; Vilken färg skapar mest tilltro? Fundera istället på vilken färg förstärker er position, speglar ert löfte och bryter igenom för just er målgrupp? Och våga sen hålla fast vid den färgen över tid.
Ett varumärke som redan från början tog en helt annan färgriktning än konkurrenterna träffar du längre ner i brevet.
En studie från JCDecaux och System1 visar att reklam som faktiskt sätter sig på minnet ofta bygger på samma nyckelkomponenter: starka färger, tydliga kontraster och ansikten. Undersökningen visar till exempel att starka färger ökar den känslomässiga påverkan med 22 % och fungerar som en visuell magnet i bruset runt omkring. Läs mer här!
Tre frågor till Natalie Kraft, Marketing Manager Nordics på Klarna:
När ni valde den rosa färgen i en bransch som domineras av blått, vilka var det viktigaste argumentet som fick er att våga gå emot de vedertagna “färgpsykologiska sanningarna”?
– Jag jobbade inte på Klarna när skiftet skedde då det var före min tid men jag vet att det pratades om att en finansiell tjänst förväntas signalera trygghet och seriositet, och att blått är det självklara valet för det. Rosa kunde därför kännas som en risk mot trovärdigheten, man behandlar ju ändå människors pengar. Det som fick oss att ändå våga var insikten att vi behövde följa ett annat recept än alla konkurrenter för att sticka ut. Vi ville visa att betalningar inte måste vara tråkigt och att rosa snarare signalerar nåbarhet och relevans än brist på seriositet. Det var dessutom ett sätt att nå en yngre målgrupp, som inte nödvändigtvis känner igen sig i traditionella bankers tonläge.
Vilken roll har utomhuskanalen spelat i att etablera bilden av Klarna som ett modigt och annorlunda varumärke?
– Utomhus är en fantastisk kanal för att skapa impact och göra avtryck i människors vardag. Man kan inte scrolla förbi en utomhusannons på samma sätt som digital reklam och med vår färgglada brandpalett har det varit riktigt kul att synas där ute och fånga människors uppmärksamhet. Dessutom är utomhus ett starkt sätt att ta plats fysiskt, vilket ger extra tyngd åt både kampanjerna och varumärket.
Finns det någon specifik kampanj som har stuckit ut extra under er resa och varför?
– Min personliga favorit och en kampanj vi fortfarande pratar om internt är ”Smoooth”. Den är ikonisk, och jag tror det är just för att vi gjorde allt som inte förväntades i branschen. Smoooth Dogg med Snoop Dogg i spetsen visade verkligen vår djärva sida. Jag minns från ett av mina första möten med vår CMO David att om någon sa ”nej, det där kan vi inte göra, vi är ju en bank”, så triggades han bara ännu mer att genomföra idén för då var den oväntad och skulle göra avtryck. Jag tror de flesta svenskar minns den kampanjen faktiskt.
Kicka igång hösten hos oss!
Torsdagen den 27 augusti bjuder vi in till höstens första Kreativa frukost tillsammans med Brand Marketing Sweden. Bl.a. kommer Moa Frisk, marknadschef på Triumf Glass att berätta om deras varumärkesresa från lokalt varumärke till nationell räckvidd. Anmäl dig här!
Vi önskar er alla en fantastisk sommar och avrundar Utblick med kreativ inspiration! Vi ses i augusti ☀️🏖️😎🌻
Så maximerade vi Picadelis synlighet under Stockholm Marathon med programmatisk DOOH
Att kombinera ett av Sveriges största idrottsevenemang med datadriven teknik öppnade upp för nya möjligheter. Tillsammans med Picadeli och mediebyrån Scream Göteborg tog vi steget fullt ut med programmatisk utomhusreklam och resultaten överträffade förväntningarna.
Stockholm Marathon samlar tusentals löpare och en enorm publik längs stadens gator. För Picadeli handlade utmaningen om hur man bäst kapitaliserar på denna folkfest för att maximera varumärkets synlighet och nå ut med sitt budskap mitt i händelsernas centrum.
En strategisk satsning på rörlig publik
För att möta utmaningen implementerade vi en kampanj med programmatisk digital utomhusreklam (prDOOH). Vi valde ut premiumskärmar längs hela maratonrutten, vilket gav Picadeli en närvaro som var lika dynamisk som själva loppet – före, under och efter att löparna passerade.
Genom att använda denna teknik kunde vi säkerställa att Picadelis budskap visades vid precis rätt tillfälle, optimerat för den specifika publik som befann sig längs rutten.
Datadriven mätning i realtid
En av de största utmaningarna inom utomhusreklam har historiskt sett varit att kvantifiera värdet av ”live-surges” – den extra publik som uppstår vid stora evenemang. För att lösa detta tog vi hjälp av VantageOOH, grundat av Sebastian Larsson, för att mäta den faktiska effekten i realtid.
Resultaten gav oss svart på vitt:
“Utomhusvalutan baseras på historisk målgruppsdata, vilket gör det möjligt att använda programmatisk DOOH för att identifiera tillfällen och platser där det är avsevärt fler kontakter än vad valutan visar. Detta kan utnyttjas av annonsörer för att nå en högre effektiv räckvidd i sina kampanjer. Resultatet i caset påvisar mycket goda resultat och är ett bra exempel på när programmatisk DOOH används på rätt sätt.”, säger Örs Ovegård Szasz, Head of Programmatic på JCDecaux Sverige.
Framtidens DOOH är programmatisk
Detta case bevisar kraften i att kombinera strategisk placering med realtidsdata. Genom att bevisa värdet av rörliga publikflöden under ett live-event som Stockholm Marathon, har vi tagit ett stort kliv framåt i hur vi kan arbeta med effektivitet och ROI inom utomhusreklam.
Vi är stolta över att detta samarbete nu lyfts fram som ett föredöme i VIOOH:s globala casebank. Läs hela caset här: https://blog.viooh.com/case-study/picadeli
Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa ditt varumärke att synas på rätt plats vid rätt tillfälle? Kontakta oss gärna på [email protected] och läs mer här.
JCDecaux har nu officiellt tagit över reklamytorna på Stockholms 14 mest trafikerade stationer. Från och med den 1 maj ansvarar JCDecaux över de kommersiella ytorna i tunnelbanans hjärta.
Övertagandet innebär att JCDecaux nu påbörjar arbetet med att implementera sin nya strategi för Stockholms kollektivtrafik.
Med start denna vecka påbörjas byggnationerna av de nya reklamformaten som blir unika i sitt slag i Europa. Arbetet kommer att ske successivt under våren och sommaren för att skapa en modernare och mer effektiv reklam- och informationsmiljö för både resenärer och annonsörer.
Fakta: JCDecaux övertagande
Investering: En total investering på 150 miljoner kronor i den nya infrastrukturen.
Maximera effekten i sommar: Därför är sommarkampanjer en av årets smartaste investeringar
Sommaren beskrivs ibland felaktigt som en period med lägre aktivitet på marknaden. Data från Tillväxtverket, Outdoor Impact och NEPA visar dock motsatsen: sommaren är en av de mest strategiskt fördelaktiga perioderna för varumärken som vill synas där människor rör sig som mest. Genom en kombination av rekordhög turism, bibehållen stark räckvidd och mycket förmånliga priser skapas unika förutsättningar för hög ROI.
Många marknadsförare drar traditionellt ner på sina investeringar under sommarmånaderna i tron att målgruppen blir svår att nå. Men siffrorna talar sitt tydliga språk: sommaren är inte en period av inaktivitet, det är en period av intensiv rörelse och hög konsumtionskraft.
1. Rekordartad turism och exploderande konsumtion
Enligt Tillväxtverkets officiella inkvarteringsstatistik har turismen i Sverige inte bara återhämtat sig efter pandemin, utan passerat tidigare rekordnivåer. Ökningen är som allra störst under just sommarmånaderna.
Källa: Turismräkenskaper 2025, Tillväxtverket
För annonsörer innebär detta en enorm publik av köpstarka människor som är i rörelse och öppna för nya köptillfällen.
Källa: Turismräkenskaper 2025, Tillväxtverket
2. Nepa-mätningar: Lika stark effekt under sommaren
Källa: JCDecaux, NEPA-mätning 2019–2026, 1136 kampanjer
Vår omfattande databas av NEPA-mätningar (baserad på 1 136 kampanjer mellan 2019 och 2026) krossar myten om att reklam fungerar sämre på sommaren. Kampanjerna levererar en lika stark effekt, och i vissa fall starkare effekt under månaderna juni–augusti som under resten av året.
Slutsats: Budskapen går fram och tas emot väl även när människor är mer rörliga och har förändrade resvanor. Sommarkampanjer driver både intresse och handling i samma utsträckning som under året i stort.
3. Stark sommar-räckvidd (VAC)
Vår VAC-data (Outdoor Impact R17) visar att räckvidden bibehålls på imponerande höga nivåer, även under högsommaren (v. 27–32):
Källa: Outdoor Impact R17
Detta bevisar att när pendlingsmönster byts ut mot sommaraktiviteter, hittar kampanjerna fortfarande rätt och når brett ut i stadsmiljön.
4. Årets bästa pris – Lägre CPM och stora rabatter
Det som gör sommarhalvåret till en extra strategisk vinst för marknadsförare är prislappen. När räckvidden hålls stabil men JCDecauxs sommarerbjudandena kickar in, blir den effektiva kostnaden per kontakt (CPM) extremt fördelaktig.
Genom våra sommarrabatter sjunker CPM-nivåerna dramatiskt jämfört med höst- och vintersäsongen (v. 33–53):
Källa: JCDecaux Prisdata / Outdoor Impact R17
Ta plats där det händer: Flexibilitet med programmatisk DOOH
Sommaren i Sverige är fylld av hundratals publika evenemang, festivaler och konserter som drar enorma folkmassor till städerna.
Med digital utomhusreklam (DOOH) kan du nå ut brett med relativt små medel. Genom att dessutom använda programmatiska lösningar får du flexibiliteten att styra dina budskap till rätt plats och exakt rätt tidpunkt, exempelvis i direkt anslutning till sommarens största publika händelser.
Vill du veta mer om hur du kan dra nytta av sommarens bästa priser och nå ut till miljontals lediga och köpsugna konsumenter? Kontakta din säljare idag!
Nu tar vi nästa steg i utvecklingen av utomhusreklam i Stockholm. JCDecaux har officiellt tagit över samtliga bussväderskydd i Stockholms A‑region, det innebär hela 2 500 analoga ytor och 300 digitala skärmar. De analoga ytorna är redan affischerade med aktuella kampanjer.
Parallellt pågår en omfattande uppgradering av skärmarna. I måndags startade arbetet med att byta ut alla befintliga 75-tumsskärmar till nya, större 86-tumsskärmar med knivskarp skärpa. Det här är en viktig satsning för att höja både den visuella upplevelsen och effekten av kampanjerna.
Vad innebär det för er som annonsör?
Med den här etableringen och uppgraderingen får ni:
Högre synlighet
De många ytorna och den centrala placeringen i Stockholms A‑region gör att era budskap exponeras för ett stort antal resenärer, pendlare och förbipasserande, dygnet runt.
Bättre läsbarhet och tydligare budskap
De större 86″‑skärmarna, tillsammans med förbättrad bildkvalitet, gör att budskapen blir enklare att ta till sig även på längre avstånd och i rörelse. Det ger bättre genomslag, särskilt i miljöer där människor rör sig snabbt.
Premiumupplevelse för ert varumärke
Kombinationen av större format, högre upplösning och modern design ger ett mer exklusivt uttryck. Era kampanjer får en tydligt uppgraderad och modern framtoning.
Med 2 500 analoga ytor och 300 digitala skärmar i Stockholms A‑region erbjuder vi nu en av stadens mest kraftfulla plattformar för att nå människor i vardagen. Kombinationen av räckvidd, frekvens och högkvalitativa ytor skapar mycket goda förutsättningar för både varumärkesbyggande och säljdrivande kampanjer.
Vill du veta mer om möjligheterna i Stockholms A‑region eller hur du bäst kan använda de nya digitala skärmarna i din mediemix? Kontakta vår säljavdelning så berättar de mer.
Utomhusreklam är idag en etablerad del av många marknadsbudgetar, men effekten avgörs inte bara av vilka reklamytor man köper. Minst lika viktigt är vilka ramar, standarder och kunskapskällor man lutar sig mot. Här blir Brand Marketing Sweden (tidigare Sveriges Annonsörer) och Sveriges Marknadsförbund relevanta även för den som arbetar specifikt med OOH och DOOH.
Brand Marketing Sweden driver frågor som rör transparens, mätbarhet och avtalsvillkor i hela mediemarknaden. Det påverkar hur utomhusreklam prissätts, hur räckvidd redovisas och hur jämförelser mot andra kanaler görs. När branschorganisationer förhandlar fram gemensamma rekommendationer kring exempelvis mätstandarder, datahantering eller hållbarhet får det direkt konsekvenser för hur OOH‑investeringar kan motiveras internt.
Sveriges Marknadsförbund fokuserar mer på helheten i marknadsföring och varumärkesbyggande. För en annonsör som använder utomhusreklam innebär det tillgång till analyser, case och forskning där OOH sätts in i en bredare mediemix. Frågor som hur OOH samspelar med sociala medier, hur prDOOH kan kopplas till digitala köpflöden eller när kreativa OOH-lösningar ger störst effekt lyfts ofta i ett större sammanhang.
Båda organisationerna skapar också nätverk där annonsörer kan jämföra erfarenheter. Det kan handla om hur man upphandlar nätverk utomhusreklam på ett strukturerat sätt, hur man följer upp placering av OOH i olika miljöer eller hur man arbetar med select-ytor runt butiker på ett sätt som går att utvärdera. En mer gemensam syn på god praxis gynnar alla som använder OOH.
För den som vill utveckla sin användning av utomhusreklam ger medlemskap och engagemang en möjlighet att påverka hur branschen utvecklas. Standarder för mätning, syn på kontaktkvalitet och diskussioner om bästa format för räckvidd formas inte av enskilda leverantörer, utan i dialog mellan annonsörer, medier och branschorganisationer. Där är Brand Marketing Sweden och Sveriges Marknadsförbund centrala arenor.
En genomtänkt mediemix handlar mindre om enskilda kanaler och mer om hur de förstärker varandra. Utomhusreklam (D)OOH) fungerar som en fysisk, always-on‑närvaro som knyter ihop övriga investeringar. Utomhusreklam skapar igenkänning i vardagsmiljöer, medan TV, radio, sociala medier och sök fångar upp och fördjupar intresset.
Evidens från både akademisk forskning och branschstudier visar att den största effekten ofta uppstår när kanaler kombineras, snarare än när de optimeras var och en för sig. MMM‑studier och branschorganisationer som IPA och WFA betonar att den totala effekten ofta kommer från hur kanaler kombineras (räckvidd + frekvens + olika roller) snarare än från en enskild kanal isolerat. I rapporten “Making effectiveness work” beskriver IPA hur man ska använda MMM, experiment och attribution tillsammans, och betonar vikten av att förstå helheten: hur olika kanaler och aktiviteter tillsammans driver effekt, inte bara var och en för sig. Medan stora MMM‑aktörer som Ipsos lyfter uttryckligen “cross‑channel synergies” som en central fråga: man mäter inte bara ROI per kanal, utan även halo‑ och synergieffekter mellan kanaler när man optimerar mixen.
I kombination med TV bygger (D)OOH räckvidd över tid. TV kan ge snabba toppar, medan ett nätverk utomhusreklam i väderskydd, busshållplatsreklam, street furniture, och fristående reklamytor håller uppe synligheten mellan tyngre burst‑perioder. Burst‑perioder är de kortare, intensiva kampanjperioderna när du lägger mycket medietryck under en begränsad tid, till exempel ett par veckor med tung TV‑ och digitalannonsering runt en lansering eller kampanj. Mellan dessa perioder går man ofta ned i tryck (“always on light”), eller är nästan tyst i vissa kanaler. Med (D)OOH får ert varumärke fortsätter att synas i samma stadsmiljöer där publiken rör sig, oavsett om TV‑trycket för tillfället är högt eller lågt.
Radio samspelar med (D)OOH genom att lägga ljud ovanpå en redan etablerad visuell bild. När lyssnaren rör sig genom staden och ser samma budskap på reklamytor förstärks kopplingen mellan ljud och bild. En kampanj kan planeras så att radiotrycket toppar i de tidsfönster där trafikflöden och placering i (D)OOH ger som mest exponering.
Sociala medier och sök fångar den efterfrågan som (D)OOH kan trigga. När människor känner igen ett budskap från gatan är tröskeln lägre att klicka på en annons eller skriva in ett varumärke i sökfältet. Programmatiska köp av digital utomhusreklam (PrDOOH) kan förstärka detta genom att styra digitala skärmar i de miljöer i utomhusreklam där man vet att målgruppen rör sig strax innan typiska sök- eller köpögonblick.
Kreativa (D)OOH-lösningar, så kallade ”special builds” och som vi på JCDecaux i Sverige har produktifierat som ”Innovate” fungerar som nav i mediemixen. En 3D‑lösning utomhus eller en lokal takeover-kampanj skapar ett konkret innehåll som kan lyftas i TV‑inslag, socialt innehåll och PR. Standardiserade reklamformat såsom Eurosize Major Cities eller Digisize National runt omkring säkrar att många faktiskt ser idén i sin vardag, inte bara i flöden.
För att hitta bästa format för räckvidd och effekt bör mediemixen planeras från plats utåt. Man utgår från var målgruppen rör sig, vilka miljöer som är strategiska och hur (D)OOH kan etablera en tydlig grundnärvaro. Därefter läggs TV, radio, socialt och sök på som lager ovanpå denna struktur, med tydliga roller för var kanal. På så sätt används utomhusreklam för att hålla ihop helheten, snarare än som ett fristående tillägg.
Search, social, utomhusreklam ((D)OOH) fyller olika roller i en kampanj men presterar bäst när de planeras tillsammans. Search fångar aktiv efterfrågan, social bygger relation och dialog, medan utomhusreklam skapar bred, fysisk närvaro som gör varumärket lättare att välja när behovet uppstår. Frågan är inte vilken kanal som är bäst utan vilken roll varje kanal ska ha i helheten.
Search passar när efterfrågan redan finns eller kan väckas snabbt, där människor aktivt söker efter en lösning, ett varumärke eller en kategori. Här är intentionen tydlig och mätbar: du ser exakt vilka ord man söker på, vad de klickar på och vad de gör efter klicket, vilket gör search särskilt effektivt i skedet när någon är nära ett köp eller vill fördjupa sig i ett visst erbjudande.
Social är starkt när man vill driva engagemang, storytelling och målgruppssegmentering över tid. Kanalen lämpar sig för att bygga relationer och känslor runt varumärket, testa budskap mot olika målgrupper och få direkt feedback genom kommentarer, delningar och reaktioner och fungerar därför bäst när man vill hålla en löpande dialog snarare än bara trigga enstaka klick.
Utomhusreklam (D)OOH fungerar som en visuellt konsekvent fond i människors vardagsmiljöer, något de passerar dag efter dag på väg till jobb, hem, skola och fritidsaktiviteter. Genom nätverk av utomhusreklam, där olika format som Metro, väderskydd, busshållplatser, street furniture och fristående reklamytor köps i sammansatta paket, etableras ert varumärke i det offentliga rummet, oberoende av plattformar och algoritmer. Studier från IPA och JCDecaux visar att kampanjer som inkluderar OOH dels når bredare, dels ger tydliga lyft i digital respons, som ökad sökvolym och högre total kampanjeffekt när OOH kombineras med sociala medier. Nielsen‑data (refererad av MarketingCharts) visar vidare att nästan hälften av de som ser (D)OOH gör en online‑sökning efter varumärket, och omkring 4 av 10 går vidare till sociala medier. vilket visar hur (D)OOH primar både search och social.
När man planerar kombinationen i mediemixen bör man utgå från kundresan. (D)OOH kan tidigt bygga igenkänning och mental tillgänglighet. Social förstärker berättelsen och ger möjligheten att förklara och utveckla. Search fångar upp dem som är redo att agera. I praktiken ser man ofta att sökvolym och klickgrad ökar i de områden där (D)OOH är aktiv, vilket visar hur kanalen “primar” andra kanaler, den gör varumärket mer bekant, så att människor oftare söker efter det och klickar vidare i sociala medier och sök. I olika effektstudier (refererat av marketingiib.com) ser man att utomhusreklam ofta driver upp brand‑sökningar med mellan cirka 10 och 50 procent, vilket ligger i linje med bilden av att (D)OOH primar digitala kanaler snarare än ersätter dem. Nielsen‑baserade analyser (refererat av verticalimpression.com) visar att kampanjer som inkluderar (D)OOH i snitt kan lyfta effekten i andra digitala kanaler upp till runt 80 procent högre ROI i search, 56 procent i paid social och drygt 30 procent i onlineannonsering generellt.
Med DOOH och prDOOH (programmatic Digital Out‑of‑Home, dvs programmatisk köp av digitala utomhusskärmar) kan du dessutom tidsstyra budskapen i samma miljöer. Genom datastyrd DOOH kan man synka budskap i skärmar med taktiska insatser i digitala kanaler, till exempel genom att öka närvaron i specifika miljöer i utomhusreklam strax innan en tidsbegränsad onlinekampanj. Placering av (D)OOH kring butiker eller prioriterade zoner kan därför med fördel kombineras med lokalt anpassade sociala annonser och budjusteringar i sök.
Kreativa (D)OOH-aktiveringar som vi på JCDEcaux kallar för ”Innovate” kan fungera som kampanjens nav. En 3D-lösning utomhus eller en lokal takeover-kampanj blir något att prata om i sociala medier och kan driva sökningar på varumärke eller erbjudande. Samtidigt håller standardiserade reklamformat och nätverk såsom Eurosize National eller Digisize Commute 500 uppe räckvidden i bakgrunden.
När man kombinerar flera kanaler i mediemixen får varje del göra det den är bäst på, vilket både ökar den totala effekten och minskar risken att kampanjen blir beroende av en enskild kanal. Sammanfattningsvis bör search, social, (D)OOH ofta ses som komplement till varandra i mediemixen. (D)OOH säkrar bredd och fysisk närvaro, social fördjupar och differentierar, och search konverterar köparintention till handling. När rollerna definieras tydligt och mediebudgeten fördelas efter dessa funktioner blir det lättare att välja bästa format för räckvidd och effekt, istället för att låta enskilda kanal-KPI:er styra helheten.
Vilken start på dagen! Denna morgon bjöd vi, tillsammans med Sveriges Annonsörer (Brand Marketing Sweden) in till en frukost fylld av konkreta strategier, starka case och inspiration.
Ek. Dr. Niklas Bondesson (Rådgivare och partner NoA Consulting och forskare vid Stockholms universitet) delade med sig av forskningen bakom varför ett strategiskt ”nej” till fel saker ger utrymme för att säga ett kraftfullt ”ja” till kommunikation som faktiskt bygger effekt.
– ”Framgångsreceptet för att få effekt idag handlar om att våga säga nej. Nej till för många kanaler, kampanjer och enheter. För att få mer resurser till det som verkligen fungerar – det genomtänkta, välproducerade och kreativa.”, säger Niklas Bondesson.
Alexei Grinevski (Senior Media Strategy & Execution Lead på TUI) tog oss med bakom kulisserna på TUIs marknadsstrategi. Han visade prov på hur de bygger en stark mediemix där utomhusreklam (OOH) fungerar som en kärna för att säkra både räckvidd och visuell närvaro.
– ”Det var roligt att medverka på JCDecaux kreativa frukost och bjuda på en inblick i resebranschens kommunikativa utmaningar och hur vi på TUI försöker lösa det med hjälp av D/OOH. Utomhus media är en enormt viktig kommunikationskanal för oss och det är riktigt roligt att se hur den ständigt utvecklas och erbjuder annonsörer mer och mer möjligheter.” säger Alexei Grinevski.
Ett stort tack till alla som kom och startade morgonen med oss, och ett extra varmt tack till våra fantastiska talare Niklas Bondesson och Alexei Grinevski för att ni delade med er av er expertis!
Sommarmingel när det är som bäst!
Tack till alla fantastiska kunder som firade in sommaren med oss på vår AW. Kolla in bilderna nedan för att se några av höjdpunkterna från kvällen.
Brand Lift och varumärkeseffekt i OOH: hur utomhusreklam driver resultat (även i andra kanaler)
Varumärkeseffekt i OOH handlar i grunden om att förstå hur utomhusreklam faktiskt flyttar kännedom, attityd och preferens över tid. I den forskning och branschlitteratur som finns kring OOH‑mätning används ofta begreppet Brand Lift som samlingsmått för hur exponering för (D)OOH hänger ihop med vad människor tänker och känner om ett varumärke. För att mäta det räcker det inte att bara titta på räckvidd och frekvens, man behöver även koppla exponeringsdata till strukturerade undersökningar i målgruppen.
Ett vanligt angreppssätt är före‑ och eftermätningar. Man mäter varumärkeskännedom, annonskännedom och utvalda attityder innan kampanjen, rullar ut sin OOH‑kampanj och mäter igen därefter. Skillnaden mellan start- och slutmätning blir då ett mått på Brand Lift. För att komma närmare den faktiska OOH‑effekten rekommenderar flera källor, bland annat AdRolls översikt över mätmetoder för DOOH, att man använder kontrollgrupper eller kontrollområden där kampanjen inte exponerats, alternativt statistiska modeller som justerar för annan medieaktivitet (AdRoll, “DOOH Measurement: Understanding DOOH Metrics”)
Placeringen av skärmar och exponeringar inom utomhusreklam spelar stor roll för utfallet. Ett nätverk med väderskydd / busshållplatser och annan street furniture skapar många vardagsnära kontakter, medan större premiumformat ger mer “statement”-effekt. sin rapport om OOH‑mätning visar Nielsen att man genom att kombinera trafikflöden och exponeringsdata per yta med efterföljande intervjuer kan uppskatta effekten av kampanjen, genom att jämföra personer som ofta rör sig i exponerade miljöer med dem som sällan gör det. Skillnader i kännedom, igenkänning eller köpintention kan då kopplas till kampanjen, och man ser ofta att både bred räckvidd och smarta select‑ytor kring nyckelplatser bidrar till högre varumärkeseffekt per investerad krona (Nielsen, “Measuring Out-of-Home Impact”, 2024)
I DOOH blir arbetssättet ännu mer datadrivet. Speldata från skärmar, modeller för räckvidd och frekvens och geografisk målgruppsstyrning används för att definiera vilka individer som sannolikt varit exponerade. Därefter jämför man deras svar i en enkät med en kontrollgrupp som inte varit exponerad. Brand Lift uttrycks då som den procentuella skillnaden mellan grupperna i till exempel kännedom, annonsminne eller köpintention, vilket är ett förhållningssätt som AdRoll och flera andra aktörer lyfter som best practice för DOOH‑kampanjer.
Kreativa (D)OOH aktiveringar mäts på liknande sätt, men här är det ofta extra intressant att följa minnesgraden, den upplevda kreativiteten och varumärkets upplevda unikhet. I flera dokumenterade fallstudier inom (D)OOH‑branschen så ser man att ett fåtal starka, upplevelsebaserade installationer kan förstärka effekten av ett bredare nätverk och skapa tydlig Brand Lift inom prioriterade målgrupper. Detta just genom att skapa ett ”snackisvärde” och en högre emotionell påverkan parallellt med den breda räckvidden.
För att få verklig nytta av mätningarna understryker både Nielsen och AdRoll vikten av att sätta tydliga mål innan kampanjen startar. Om fokus är spontan kännedom bör både enkätfrågorna och medieplanen optimeras för räckvidd. Om målet är att förändra en specifik attityd, till exempel “mer innovativt varumärke”, bör format, miljöer, tryck och kreativ idé designas för att stödja just den positionen. Då blir varumärkeseffekten som mäts av utomhusreklam inte bara något man ”mäter i efterhand”, utan en aktiv styrparameter när kampanjen planeras, optimeras och utvärderas, och en tydlig brygga mellan utomhusreklam och andra medier/kanaler i mediemixen.
Målgruppssegmentering eller ”Audience segmentation” som det heter på engelska och som man ofta säger även i svenskt tal, handlar om att definiera målgrupper utifrån beteenden, platser och rörelsemönster, inte bara demografi. I utomhusreklam räcker det sällan att veta ålder och kön. Det avgörande är när, var och hur människor rör sig genom staden och vilka situationer man möter dem i. Där blir miljöer i utomhusreklam och trafikflöden centrala byggstenar.
Stora byrågrupper som GroupM beskriver utvecklingen i DOOH just på det här sättet, som en mer målgrupps‑baserad, datadriven kanal, där kampanjer planeras utifrån målgruppsbeteende, plats och tid, snarare än enbart socio‑demografi (se GroupM/Kinetic Sightline och lanseringen av Journeys). För kontext så är GroupM:s plattform Journeys ett verktyg för data‑driven DOOH‑planering där kampanjer byggs runt människors faktiska resor och kontaktpunkter i vardagen, snarare än enbart runt enskilda utomhusytor och exponeringar.
En första nivå är att segmentera på vardagsmönster. Pendlare, lokalbor, besökare och shoppare rör sig i olika stråk och vid olika tider. Nätverk av utomhusreklam väljs för att spegla dessa flöden:
Att utgå från var människor faktiskt rör sig, snarare än bara vilka de är, är också utgångspunkt i internationella genomgångar av location‑baserad OOH/DOOH‑planering, där geodata och rörelsemönster används för att hitta rätt miljöer och stråk (Se Factori om location intelligence i OOH/DOOH) samt AI Digital om geotargeted advertising.
Nästa nivå är kontext och situation. Select‑ytor (som kan köpas via direkta eller programmatiska köp) runt dagligvarubutiker, köpcentrum eller knutpunkter kan användas när man vill nå människor nära köpögonblicket. Här blir placering av (D)OOH viktigare än traditionell demografi. Två personer med olika bakgrund kan ha liknande benägenhet att köpa när de befinner sig i samma situation.
I praktiken innebär det att OOH målgruppssegmenteringen ofta bygger på plats‑ och situationsdata snarare än individprofiler, vilket ligger nära hur ledande DOOH‑aktörer och byråer beskriver modern audience‑targeting: med fokus på plats, realtids‑triggers och beteendesignaler (se t.ex. Perion/GroupM‑caset om mer precis målgruppsstyrning inom programmatic DOOH).
Med DOOH och PrDOOH kan segmenteringen fördjupas ytterligare. Genom att styra tiden för spelningen kan man rikta budskap mot exempelvis:
Samma skärm i ett väderskydd kan alltså över dygnet adressera flera olika segment. Det gör det möjligt att kombinera bred räckvidd med hög relevans, utan att byta fysisk infrastruktur. Kampanjens utformning i kombination med rätt tid blir det vinnande receptet för att nå målgruppen eller segmentet.
Det här arbetssättet speglas tydligt i GroupM:s och Kinetics DOOH‑plattformar, där målet är att möjliggöra audience‑baserade DOOH‑kampanjer som styrs av plats, tid på dygnet och beteendedata, integrerat med övriga programmatiska kanaler (Läs Sightline och Mumbrellas artikel om data‑driven DOOH‑planering via Journeys). Även WPP/GroupM lyfter i sin nordiska genomgång att data, AI och målgruppsanalys blir allt viktigare i (D)OOH‑planering.
Kreativa OOH-lösningar / special builds används mer selektivt inom de segment som är mest strategiska. En 3D‑lösning utomhus eller en semi takeover‑kampanj kring en central plats kan utformas för att nå ett prioriterat beteendesegment. Och av dessa finns det oändligt många – för att exemplifiera med några:
Effekten förstärks när dessa lösningar omges av ett bredare nätverk som bygger räckvidd före och efter kontakten med huvudytan.
I internationella tävlingar såsom OAAA OOH Media Plan Awards lyfts just kampanjplaneringen fram som särskilt effektiv när den är “grounded in audience understanding” och använder budgeten smart för att nå rätt människor i rätt miljöer. Det bekräftar värdet av audience‑driven planering även för annorlunda eller mer spektakulära (D)OOH‑aktiveringar.
För att hitta bästa format för räckvidd inom ett givet segment behöver man kombinera:
Frågor som därför blir centrala:
Hela målgruppssegmenteringen för utomhusreklam blir då ett arbetssätt, inte bara en bokningsmetod. Man utgår från rörelse och situation, och låter reklamytor, reklamformat, nätverk och köplogik anpassas därefter.
Den här riktningen, från enkel demografi till mer avancerad, databaserad målgruppsplanering i OOH/DOOH, är samma utveckling som stora mediebyrågrupper driver genom sina egna DOOH‑lösningar och rekommendationer (GroupM/Kinetic Sightline), WPP/GroupM Nordic och OAAA:s fokus på audience‑baserade planer.
Footfall attribution i OOH och DOOH handlar om att mäta hur många butikbesök som kan kopplas till exponering i utomhusreklam. I stället för att bara titta på räckvidd, visningar och impressions visar footfall attribution hur digital och analog utomhusreklam (DOOH/OOH) faktiskt påverkar fysisk trafik till butik, restaurang, bilhall eller annan plats. Det gör out of home‑reklam mer jämförbar med digitala kanaler där klick, konverteringar och butikbesök följs i detalj, något som flera aktörer inom programmatic och DOOH beskriver som en central användning av footfall attribution (läs mer hos StackAdapt).
Vad är footfall attribution i utomhusreklam?
Footfall attribution är en metod för att:
Kort sagt: i stället för att nöja sig med att veta hur många som kan ha sett ett budskap, försöker footfall attribution visa hur många som faktiskt tar steget in i butik efter exponering för utomhusreklam. Denna definition ligger i linje med hur footfall attribution beskrivs som kopplingen mellan digitala kampanjer och fysiska butikbesök (se Illumin).
Hur fungerar footfall attribution i OOH och DOOH?
I praktiken bygger footfall attribution på anonymiserad platsdata och geografiska zoner.
Man definierar en zon runt utvalda reklamytor utomhus, exempelvis skärmar och exponeringar i väderskydd (busshållplatsreklam), billboards (storskärmar) eller annan street furniture. Elektroniska enheter som rör sig genom zonen räknas som potentiellt exponerade. Inom DOOH‑mätning används ofta mobilidentifierare (MAIDs) och polygon‑baserade zoner för att exakt definiera dessa exponeringsområden (mer om detta i StackAdapts genomgång av DOOH‑mätning).
Nästa steg är att definiera en zon runt varje butik, restaurang eller fysisk plats. När samma enhet senare dyker upp i butikszonen registreras ett butikbesök (alltså footfall). Footfall‑mätning genomförs vanligtvis i samarbete med specialiserade dataleverantörer, som exempelvis Adsquare. Via de DSP:er och plattformar som JCDecaux arbetar med, till exempel VIOOH, Vistar Media, The Trade Desk, Google Display & Video 360, Adform och andra så kan dessa lösningar kopplas på som studier eller always-on-mätning för att följa butikstrafik och optimera DOOH‑kampanjer över tid.
Modellen räknar inte varje enskilt steg, utan sannolikheten att butikbesöket hänger ihop med kampanjen. På så sätt kan man attribuera en del av footfall‑ökningen till OOH/DOOH‑exponering, utan att peka ut individer. Det är också så footfall attribution vanligtvis definieras i branschens introduktioner, alltså som ett sätt att statistiskt koppla kampanjer till fysiska besök (Illumin).
Den här typen av location‑baserad footfall‑mätning fungerar både för klassisk OOH och digital DOOH, och lyfts fram som ett sätt att jämföra effekter mellan kanaler, inklusive DOOH (StackAdapt).
Kontrollgrupper: Nyckeln till tillförlitlig footfall‑mätning
För att footfall attribution ska ge användbara insikter krävs kontrollgrupper. Annars är det svårt att veta vad som var kampanjens effekt och vad som bara var normal butikstrafik. Vanliga sätt att skapa kontroll:
Samtidigt ser vi att footfall attribution i allt större utsträckning paketeras direkt in i DOOH‑ och retail‑mediaerbjudanden, där butikbesök kan aktiveras som en standard‑KPI i köpmiljön (AIDigital beskriver detta skifte tydligt).
Footfall attribution i prDOOH, från utvärdering till optimering
Footfall attribution fungerar både för traditionellt bokade OOH‑nätverk och för programmatiska DOOH‑kampanjer (PrDOOH). I programmatiska köp blir metoden extra värdefull eftersom resultaten kan användas för löpande optimering.
Exempel på hur footfall driver optimering i PrDOOH:
Detta är ingen teoretisk modell, plattformar som Factori visar redan hur annonsörer optimerar DOOH‑kampanjer utifrån butikstrafik, besöksmönster och tid till konvertering (läs mer hos Factori). Även i programmatic DOOH‑case ser man hur varumärken följer butikstrafik där kampanjerna rullar och använder insikterna för att styra sina investeringar (se till exempel Confirm Media)
På så sätt blir footfall attribution inte bara något man mäter efter kampanjen, utan en styrparameter i realtid för att maximera butikstrafik och kampanjens avkastning.
Var (D)OOH‑ytor placeras påverkar footfall‑effekten
Placeringen av utomhusreklam är avgörande för hur effektivt footfall blir.
FMCG nätverk såsom Eurosize National FMCG är ett strategiskt framtaget nätverk för att nå konsumenter precis där de gör sina köpbeslut och en del av vårt nationella nätverk. Med placeringar i Sveriges största städer är reklamytorna alltid noggrant utvalda och finns nära dagligvarubutiker och servicehandel, där kundflödet är som störst. En kortare väg från skärm till butik, vilket ofta ökar sannolikheten för besök.
Select‑ytor runt prioriterade butiker kan kombineras med bredare räckviddsnätverk för att:
Diverse Innovate‑lösningar kan fungera som tydliga visuella landmärken som förstärker igenkänning och ökar effekten i områden där footfall mäts. I praktiken använder annonsörer footfall‑data för att hitta just de OOH‑lägen som bäst matchar målgruppens rörelsemönster runt butiker (Factori ger flera exempel).
Genom att koppla OOH‑placeringar och footfall‑data kan man steg för steg bygga en karta över vilka lägen, format och budskap som driver mest butikstrafik.
Varför footfall attribution är viktigt för annonsörer
För annonsörer innebär footfall attribution att investeringar i OOH och DOOH kan knytas närmare affären.
Några centrala vinster:
Branschorganisationen OAAA visar i en serie rapporter hur attribution‑data, inklusive footfall‑mätning, kan användas för att visa OOH‑kanalens effekt på footfall, köpintention och annonsminne (se OAAA:s sammanfattning).
När footfall attribution blir en naturlig del av medieplaneringen kan utomhusreklam konkurrera på samma villkor som digitala kanaler med tydliga KPI:er, mätbar butikstrafik och en tydligare koppling till försäljning och affärsresultat. Det är också därför allt fler DOOH‑aktörer integrerar footfall attribution som standard i sitt erbjudande.
CPT och CPM är två närliggande men inte identiska sätt att värdera räckvidd i olika medier. För att fatta bra beslut i mediemixen behöver man förstå hur måtten beräknas och varför samma siffra kan betyda olika saker i TV, online och utomhusreklam. Annars riskerar man att jämföra pris istället för effekt.
I utomhusreklam utgår vi traditionellt från VAC (visibility adjusted contacts), räckvidd, frekvens och antal exponeringar samtidigt som vi ger pris. Det är de här byggstenarna som CPM och CPT “översätter” till kostnad per kontakt respektive kostnad per procentenhet räckvidd:
CPM (Cost Per Mille), kostnad per tusen kontakter, är det mest spridda måttet. CPM definieras som kostnaden för en kampanj dividerad med antalet visningar/impressions, gånger 1 000 – ett etablerat branschstandardmått enligt t.ex. Wikipedia (“Cost per mille”) och mediaplaneringsguider från Rochester Institute of Technology (“CPM = cost ÷ impressions × 1000”). I online bygger CPM typiskt på loggade impressions, i TV på modellerad publik i ett visst program eller tidsblock, och i OOH på modellerad exponering i definierade miljöer. För OOH och DOOH utgår man från trafikflöden och placering, justerar för synlighet och kontaktchanser (VAC), och räknar fram hur många kontakter ett visst utomhusnätverk förväntas generera under kampanjperioden. Nettopriset delas sedan med dessa kontakter för att få en CPM på samma form som i andra medier.
CPT/CPP (Cost Per Point), kostnad per rating point eller per procentenhet i målgruppen, används främst i TV och andra broadcast‑medier. Ett rating point motsvarar en procent av den definierade målgruppen. I branschlitteratur beskrivs CPP/CPT som ett systermått till CPM, men där nämnaren är rating points (andel av målgruppen) istället för impressions; det vill säga kostnad för att köpa en rating point, 1 % av målgruppen (Cost per rating point”, Universal Marketing Dictionary). CPT uttrycker alltså hur mycket det kostar att nå en procent av målgruppen en gång. För den som planerar tvärmedialt kan CPT vara ett sätt att jämföra hur snabbt olika kanaler bygger räckvidd i en definierad målgrupp, även om valutan i digitalt nästan alltid är CPM och i broadcast traditionellt CPP/CPT (jfr. genomgångar som “CPP vs CPM” hos mediekonsulter, t.ex. https://www.inlinemedia.com/blog/cppvscpm).
I utomhusreklam har CPM blivit den vanligaste valutan, men samma logik kan användas för en CPT‑liknande analys. Man kan till exempel jämföra hur olika reklamformat och paket bidrar till procentuell räckvidd i en målgrupp inom ett visst geografiskt område: i praktiken “vad kostar varje extra procentenhet räckvidd i den här zonen?”. Ett brett paket med väderskydd, busshållplatsreklam, street furniture och stadsinformationstavlor ger ofta låg CPM och stabil räckvidd, medan select‑ytor eller fristående reklamytor i premiumlägen ger högre kontaktkostnad men högre relevans och möjlighet att bygga frekvens mot särskilt värdefulla målgrupper.
För DOOH och prDOOH beräknas CPM ofta på verified impressions, det vill säga visningar där man med hjälp av trafik‑ och rörelsedata uppskattar att publiken befann sig inom en observationszon när spoten spelades. Här blir CPT/CPP mer ett analysmått än en valuta: man kan i efterhand räkna ut vad kostnaden per procentenhet räckvidd blivit när man adderar skärmar i specifika miljöer, och därmed se var varje ytterligare räckviddspunkt är som mest kostnadseffektiv.
När man jämför CPT och CPM mellan TV, online och (D)OOH behöver man alltid se bakom siffran:
Först när man kopplar ihop priset (CPM/CPT) med de underliggande byggstenarna – VAC, räckvidd och frekvens – går det att avgöra vilka kombinationer av kanaler och nätverk som ger bäst räckvidd och affärseffekt, istället för att bara jaga lägst pris per tusen kontakter.
Denna morgon bjöd vi, tillsammans med Sveriges Annonsörer, in till en frukost fylld av insikter och inspiration från vinnare i 100-wattaren 2025.
MAX Burgers & NoA – Alltid, Alltid, Alltid!
100-watt vinnaren i kategorin Konsument presenterade sin kampanj som handlar om att hylla den unika smakupplevelsen och bygga en livslång kärleksrelation till burgaren.
Telia & NoA | – Säkra nät för säkert företagande – Det är Telia
50-watt-vinnaren i kategorin Företag presenterade sin kampanj som handlar om att tillgängliggöra avancerad cybersäkerhet för hela B2B-marknaden.
– ”För att visualisera säkerhet på ett sätt som gick igenom bruset valde vi en tydlig symbol – hackspetten. Och adderade lite humor. Resultaten överträffade vår förväntan med råge!”, säger Beata Enmark, Head of Marketing & GTM | B2B Marketing på Telia.
Stort tack för fantastiska presentationer Linus Blom, Petter Nylind, Joakim Estemar & Beata Enmark, Jerker Winther.
Så fungerar Outdoor Impact 2.0
Att mäta utomhusreklam handlar i grunden om att gå från att bara räkna hur många som passerar, till att förstå hur många riktiga kontakter reklamen faktiskt skapar. Outdoor Impact 2.0 är branschens gemensamma modell för att mäta OOH i Sverige. Med den kan vi räkna på räckvidd, frekvens och GRP för utomhusreklam på ett sätt som går att jämföra med andra medier.
Allt börjar med trafikmätning. Vi utgår från trafikflöden och registrerar hur många som passerar en yta under en viss period. De här passeringarna, trafikflödena, visar potentialen, men är ännu inte faktiska kontaktmått. Nästa steg är att beräkna Opportunity To See (OTS), som beskriver hur många exponeringstillfällen som teoretiskt finns. Därefter närmar vi oss Opportunity To Contact (OTC), där vi tar hänsyn till hur många som faktiskt kan uppfatta reklamen. Nyckeln i Outdoor Impact 2.0 är Visibility Adjustment (VA). Här justeras de råa trafiktalen: avstånd, vinkel, storlek, höjd och visuellt brus i omgivningen påverkar hur stor sannolikheten är att någon verkligen lägger märke till ytan. Resultatet blir Visibility Adjusted Contacts (VAC). Det är det centrala kontaktmåttet i modellen och grunden för hur räckvidd räknas i (D)OOH.
När VAC är beräknat kan modellen ta fram både bruttoräckvidd och nettoräckvidd, alltså både hur många kontakter kampanjen totalt skapar och hur många unika individer som nås. Frekvensen får vi genom att sätta bruttoräckvidden i relation till nettoräckvidden, och GRP visar kampanjtrycket i målgruppen. Dessutom kan vi använda Coverage Rate för att beskriva hur stor andel av målgruppen kampanjen når vid en viss investering.
Outdoor Impact 2.0 bygger på uppdaterad trafikdata, högre geografisk upplösning och gemensamma standarder för hur utomhusreklam mäts. Modellen är anpassad för både klassisk OOH och DOOH, och klarar allt från enstaka premiumlägen till stora, breda nätverk. För den som planerar sin mediemix innebär det att utomhusreklam kan vägas mot andra kanaler med hjälp av samma typ av nyckeltal: räckvidd, frekvens och GRP. I Outdoor Impacts dokumentation finns ett konkret exempel där ett veckoflöde på cirka 170 000 passeringar krymper till runt 88 000 OTS‑kontakter, och sedan ytterligare ner till VAC när synlighet och hastighet räknas in. Det visar tydligt hur modellen steg för steg går från rena trafikflöden till mer realistiska kontaktmått.
Källa: Outdoor Impact
Sammanfattningsvis ger Outdoor Impact 2.0 ett gemensamt, datadrivet språk för att mäta utomhusreklam. Vi går från trafikflöden till VA‑justerade kontakter och får en stabil grund för att planera, jämföra och optimera (D)OOH‑investeringar på ett strukturerat och transparent sätt.
